Mina 10 favoritstudier, som har överraskat mig och forskarvärlden...

Nu när boken äntligen är klar och har kommit ut inser jag hur mycket tid och kraft det tar att göra en bra bok. För mig var det väldigt viktigt att försöka få med all relevant forskning, därför har jag också läst över 400 forskningsreferenser/studier i ämnet innan jag skrev. Faktum är att referenslistan blev så lång att jag och min redaktör var tvungen att stryka ner den lite för att få plats med den i boken. Vissa studier har jag också läst om och om och om igen, eftersom det var så spännande resultat. Här nedan har du mina 10 favoritstudier, om man kan uttrycka sig så. Alltså de studier som jag blev mest överraskad, och glad, över. Tänk om vi i framtiden kan jobba mycket mer med förebyggande hälsa, och till och med genom mat. Vilka pengar, och vilket lidande, det skulle kunna spara! (Är du sugen på att läsa fler studier, kika på referenslistan i min bok!)

 

Stress, ångest och depression

1.     Bravo, J. A., Forsythe, P., Chew, M. V, Escaravage, E., Savignac, H. M., Dinan, T. G., … Cryan, J. F. (2011). Ingestion of Lactobacillus strain regulates emotional behavior and central GABA receptor expression in a mouse via the vagus nerve. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 108(38), 16050–16055. https://doi.org/10.1073/pnas.1102999108

Det här är en av de tidiga banbrytande djurstudierna som visade att probiotiska bakterier faktiskt kan förändra hjärnans kemi på ett sätt som skulle kunna motverka ångest och depression. Forskarna visade även att vagusnerven tycks vara en viktig väg för kommunikation mellan bakterierna i tarmen och hjärnan. Studien väckte stora förhoppningar om att dessa effekter även kan översättas till människor.

2.     Ogbonnaya, E. S., Clarke, G., Shanahan, F., Dinan, T. G., Cryan, J. F., & O’Leary, O. F. (2015). Adult Hippocampal Neurogenesis Is Regulated by the Microbiome. Biological Psychiatry, 78(4), e7–e9. https://doi.org/10.1016/j.biopsych.2014.12.023

Denna pre-kliniska studie visade att tarmbakterier är med och påverkar ytterligare en viktig del av pusslet, nämligen bildandet av nya nervceller, s.k. neurogenes. Neurogenes är en mycket viktig faktor i upprätthållandet av en god hjärnhälsa och studien är också intressant utifrån att antidepressiva läkemedel  bland annat tros fungera genom att främja bildandet av nya nervceller.

3.     Pinto-Sanchez, M. I., Hall, G. B., Ghajar, K., Nardelli, A., Bolino, C., Lau, J. T., … Bercik, P. (2017). Probiotic Bifidobacterium longum NCC3001 Reduces Depression Scores and Alters Brain Activity: A Pilot Study in Patients With Irritable Bowel Syndrome. Gastroenterology, 153(2), 448–459. https://doi.org/10.1053/j.gastro.2017.05.003

I denna studie på personer med IBS och depression såg man förbättringar i mentalt välmående efter behandling med probiotika jämfört med placebobehandling. Samtidigt såg man att probiotikabehandlingen dämpade aktivitet i hjärnregioner som associeras med negativa känslor.

 

Alzheimers och Parkinson

4.     Sampson, T. R., Debelius, J. W., Thron, T., Janssen, S., Shastri, G. G., Ilhan, Z. E., … Mazmanian, S. K. (2016). Gut Microbiota Regulate Motor Deficits and Neuroinflammation in a Model of Parkinson’s Disease. Cell, 167(6), 1469–1480.e12. https://doi.org/10.1016/j.cell.2016.11.018

Den här djurstudien la fram de starkaste bevisen hittills för att tarmfloran även spelar en viktig roll i neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons. Bland annat blev mössen sjukare och påvisade mer Parkinsons-liknande symptom efter en avföringstransplantation från människor med sjukdomen. Forskarna bakom artikeln skriver att de här fynden pekar på att sjukliga förändringar i den mänskliga tarmfloran utgör en risk för Parkinson.

5.     Akbari, E., Asemi, Z., Kakhaki, R. D., Bahmani, F., Kouchaki, E., Tamtaji, O. R., … Salami, M. (2016). Effect of probiotic supplementation on cognitive function and metabolic status in Alzheimer’s disease: A randomized, double-blind and controlled trial. Frontiers in Aging Neuroscience, 8, 256. https://doi.org/10.3389/fnagi.2016.00256

Detta är en klinisk studie på patienter med Alzheimers sjukdom där man såg att probiotisk behandling förbättrade kognitiv funktion jämfört med placebobehandling. Det är ett fantastiskt resultat som förhoppningsvis kan upprepas i större studier med fler patienter.

 

Autism och ADHD

6.     Buffington, S. A., Di Prisco, G. V., Auchtung, T. A., Ajami, N. J., Petrosino, J. F., & Costa-Mattioli, M. (2016). Microbial Reconstitution Reverses Maternal Diet-Induced Social and Synaptic Deficits in Offspring. Cell, 165(7), 1762–1775. https://doi.org/10.1016/j.cell.2016.06.001

En fascinerande djurstudie där man visat att möss med "autism-liknande" symptom kan bli bättre genom att man återinför en specifik bakterie som dessa möss har brist på. Behandlingen ökade även halter av "kärleks/närhetshormonet" oxytocin, vilket tros vara en anledning till att mössens sociala beteenden ökade.

7.     Pärtty, A., Kalliomäki, M., Wacklin, P., Salminen, S., & Isolauri, E. (2015). A possible link between early probiotic intervention and the risk of neuropsychiatric disorders later in childhood - a randomized trial. Pediatric Research, 77(6), 823–828. https://doi.org/10.1038/pr.2015.51

Den här kliniska studien visade att probiotika i tidig ålder kan ha beskyddande effekt mot utvecklandet av autism och ADHD. Bland barnen som fått en placebobehandling hade 17% utvecklat antingen autism eller ADHD vid 13 års ålder, jämfört med 0% (!) i den probiotikabehandlade gruppen. Resultatet bör tolkas med viss försiktighet, då urvalet var ganska liten.

8.     Kang, D.-W., Adams, J. B., Gregory, A. C., Borody, T., Chittick, L., Fasano, A., … Krajmalnik-Brown, R. (2017). Microbiota Transfer Therapy alters gut ecosystem and improves gastrointestinal and autism symptoms: an open-label study. Microbiome, 5(1), 10. https://doi.org/10.1186/s40168-016-0225-7

Den här kliniska studien rapporterade mycket lovande resultat av avföringstransplantation på barn med autism, både vad gäller beteendesymptom och de magproblem som ofta medföljer sjukdomen. Dessa effekter höll dessutom i sig minst 2 månader efter att behandlingen var avslutad. Här har vi potentiellt en banbrytande ny behandling, om resultaten kan upprepas även i större placebokontrollerade studier.

 

Jämförelser med läkemedel

9.     Savignac, H. M., Kiely, B., Dinan, T. G., & Cryan, J. F. (2014). Bifidobacteria exert strain-specific effects on stress-related behavior and physiology in BALB/c mice. Neurogastroenterology and Motility, 26(11), 1615–1627. https://doi.org/10.1111/nmo.12427

I denna studie på möss jämförde man effekterna av probiotisk behandling med det antidepressiva läkemedlet Escitalopram (Cipralex). Bakterierna stod sig bra i jämförelse med läkemedlet, de hade till och med större effekt än läkemedlet i många avseenden. Detta måste såklart tolkas med försiktighet, men stärker förhoppningen om att probiotika kanske kan komplettera läkemedel och ha effekt i situationer då vanliga läkemedel inte funkar.

10.  Schmidt, K., Cowen, P. J., Harmer, C. J., Tzortzis, G., Errington, S., & Burnet, P. W. J. (2015). Prebiotic intake reduces the waking cortisol response and alters emotional bias in healthy volunteers. Psychopharmacology, 232(10), 1793–1801. https://doi.org/10.1007/s00213-014-3810-0

Dagligt intag av prebiotiskt fiber ledde till sänkta nivåer av stresshormon och minskad benägenhet att fokusera på negativa saker i denna kliniska studie. Forskarna skriver dessutom att den sistnämnda effekten var jämförbar med effekten av ångestdämpande läkemedel som Valium och antidepressiva läkemedel som Citalopram (Cipramil), vilket även har visats i andra forskningsstudier.

Soki Choi